1. I Australien bor 24 miljoner människor. Det betyder att landet är mycket glest befolkat. I vilka delar av landet bor det många människor? Vilka delar är glest befolkade? Använd en befolkningskarta över Australien och anteckna samband mellan befolkningstäthet och vegetation.
EXEMPEL: Är befolkningstätheten i Australiens inre stor eller liten? Vilken vegetation har Australiens inre? Vilka samband mellan befolkning och vegetation är tydliga?
De flesta bor i storstäder som ligger nära kusten. Storstäderna ligger för det mesta i södra eller sydöstra Australien. Det är väldigt glesbefolkat i inre Australien men även i de norra och nordvästra delarna. I mitten av Australien så är det ökenklimat och stäppklimat vilket innebär att det nästan aldrig regnar så det skulle vara väldigt svårt att leva där. Eftersom det inte regnar är det ont om vatten men det är också väldigt svårt att odla. Det finns inga städer där så man kan inte jobba och då kan man inte tjäna pengar. I de sydöstra delarna är det mycket vatten eftersom det ligger bredvid hav så det är lättare att odla och transportera olika varor.
2. Studera Europas vegetationszoner i en kartbok. Skriv ner vilka vegetationszoner som finns.
Tundra/ kalfjäll
Barrskog
Lövskog
Blandad barr och lövskog
Medelhavsvegetationer
Grässtäpp.
3. Ta reda på vilka klimatzoner det finns i Europa.
De klimatzoner som finns i Europa är:
Arktiskt klimat
Kustklimat
Inlandsklimat
Medelhavsklimat
Bergsklimat
Ökenklimat
4. I Europa bor över 700 miljoner människor. Vilka delar av Europa är mest tätbefolkade? Vilket samband finns mellan befolkningstäthet och kallt klimat?
Det finns flest stora städer vid vatten. Även i centrala och sydvästra delen av Europa. Det är bra att leva där det finns mycket tillgång till vatten. Men det är också bra att leva där det finns bra jord att bruka som tex skog, betesmark, åkermark och där det är blandat åkermark och betesmark.
Det är fler människor som bor i de varmare delarna av Europa. Det är eftersom det är svårare att odla och liknande om det är kallt. Men också eftersom det inte finns lika många jobbtillfällen.
5. Använd en karta som visar årsnederbörden i Europa. Vilka samband finns det mellan nederbörd, vegetation och befolkningstäthet?
I södra Europa så regnar det mellan 500mm till lite över 2 000mm. Det ligger dessutom nära havet. De största vegetationszoner som finns i södra Europa är lövskog och medelhavsvegetation men det finns även lite grässtäpp, barrskog och bergvegetation. Det är ganska tätt befolkat längst kusterna. Det är lite mer glesbefolkat i de mer centrala delarna som inte ligger lika nära kusten.
I de norra delarna av Sverige så är det inte mycket liv. Det regnar mellan 500-750 eller mindre. Dessutom ligger det ganska långt ifrån havet. Det finns mycket barrskog men även väldigt lite tundra och kalfjäll vid gränsen till Norge. Det bor mellan 1-10 invånare per km eller ännu mindre. Eftersom det inte bor många människor där finns det också dåligt med jobbtillfällen så det är inte så många som flyttat dit. De flesta som bor där är samer och använder sig mycket av den skog som finns där. Det är också bra för samerna eftersom det inte är så varmt där och jag tror inte att renar trivs där det är varmt.
I vissa delar i Europa regnar det väldigt mycket, upp mot 2000 mm eller till och med mer. Det är för det finns berg där. När molnen kommer till berg så stiger de för att inte krocka med berget. Men molnet kan inte stiga hur högt som helst. Molnen kyls ner vid högre höjd och det bildas vattendroppar som är för tunga. När molnet når den punkten då den inte kan stiga mer så blir det ett oftast kraftigt regn. Det blir kraftigare regn om molnet behöver stiga snabbare så på brantare berg blir det ofta kraftigare regn.
6. Jämför Europa och Australien med varandra vad gäller vegetationszoner, klimatzoner och befolkningsfördelning. Resonera kring de likheter och skillnader som du hittar.
Vegetationszoner
I Europa och Australien är det väldigt olika vegetationszoner. I Europa finns det mycket lövskog men även en del barrskog. Men det finns även Medelhavsvegetation, blandad löv och barrskog och tundra.
I Australien så finns det mest öken men det finns också gles tropisk skog, busk- och grässtäpp. Men man kan även hitta lite Medelhavsvegetationer, lövskog, och regnskog.
klimatzoner
De två största klimatzonerna i Europa är inlandsklimat och kustklimat. Men även medelhavsklimat är vanligt runt kusterna vid medelhavet. Det finns bergsklimat vid bergen och arktiskt klimat längst upp i norr.
Även i Australien finns det kustklimat men det är tempererat kustklimat. Förutom det finns det väldigt mycket öken och stäppklimat. I de norra delarna finns det också tropiskt regnskogsklimat, savannklimat och subtropiskt klimat.
befolkningsfördelning
I Europa så är det väldigt ojämn fördelning. På vissa delar är det tätt respektive glest befolkat. I de norra delarna av Europa är det glesare befolkat men det finns vissa städer där det är tätare befolkat. I de centrala delarna är det svårt att säga om det är mest tätt eller glest befolkat men jag skulle säga att det är ganska tätbefolkat. I det västra delarna ser det ungefär ut som i de centrala men det är väldigt tättbefolkat i Belgien, Nederländerna och Tyskland. I södra Europa är det väldigt tätt befolkat vid kusten men annars är det medeltätt befolkat. Västra delen av Europa är också medeltätt befolkat.
I Australien är det för det mesta väldigt glest befolkat. Men vid kusten så är det mer tätbefolkat. Det är tätast i sydöst, där Sydney ligger. Men även en bit i syd och en i öst på varje sida om Sydney är ganska tätbefolkad.
Annat
Som ett bälte sunt om ekvatorn finns den tropiska zonen. Runt kräftans och stenbockens vändkrets är det subtropiskt klimat. Norr om kräftans vändkrets är den tempererande zonen. Det är där Sverige ligger. Den tempererande zonen finns också lite söder om stenbockens vändkrets.
Längst upp i norr och längst ner i söder ligger polarzonen.
Det Tropiska klimatet är jordens varmaste område. Det kan vara antingen regnskog eller savann. Om det regnar mycket är det en regnskog och om det regnar mindre är det en savann. I regnskogen finns mer än hälften av alla djur och växtarter och finns inte riktigt årstider. Men för en människa kan det vara svårt att leva där eftersom klimatet är väldigt varmt och fuktigt men också eftersom jorden där inte är så bördig.
Medelhavsklimat är när det är varmt och torra somrar och det är eftersom högtryck från Sahara drar sig mot medelhavet och då bli klimatet väldigt torrt. På vinter däremot är det inte så kallt. Lågtrycken från Atlanten gör även så att det regnar mer på vintern. Därför använder man mer konstbevattning på sommaren än på vintern.
Öknarna är de absolut torraste delarna på jorden. Det regnar sällan men när det gör det så kommer det så mycket vatten att regnet kan fylla uttorkade floder. Ibland regnar det inte alls på ett helt år. På dagen kan det bli upp till 55 grader varmt men på natten är det kallt i öknen eftersom det inte finns moln som kan hålla kvar värmen från dagen.
Ett kustklimat är svalt på sommaren och milt på vintern. Det är ett väldigt ber klimat för både människor, växter och djur. Kustklimatet ligger vid de västra delarna av Europa och Nordamerika.
Inlandsklimat innebär att det är kallt på vintern, ju längre öster ut ju kallare är vintern. På sommaren blir det snabbt varmt. Det som sägs vara världens kallaste stad är Verkhojansk. Där kan det bli - 47 °c på vintern men på sommaren är det lika varmt som i mellersta Sverige.
Polarklimat är de kallaste områdena på jorden. Där kan den varmaste månaden på hela året vara under 10°c. Eftersom det är så pass kallt där bildas högtrycksområden och den kalla luften gör så att det regnar väldigt lite i de flesta områdena.
På Arktis är det alltid väldigt kallt. Det snöar sällan och det blåser oftast hårda vindar. Människor kan inte bo där på grund av kylan och all is, men vissa forskade stannar där då har de skyddade läger. På Sydpolen är det lika lite nederbörd som i öknarna (bara 70mm). Närmare kusten regnar det mer.