onsdag 3 juni 2015

Ekosysten i burk- labb

Syftet: 
Syftet med labben är att se hur ett ekosystem fungerar. Men också att förstår vad som krävs för att ett ekosystem ska fungera.
Hypotes:
För att växter och djur ska överleva behöver de solljus och näring , men växter behöver också koldioxid.
Jag tror att växterna kommer att dö eftersom djuren kommer äta upp dem för att överleva. Då kommer syret också att ta slut eftersom växterna inte kan göra mer syre

Jag tror att den väger lika mycket eller mer, eftersom koldioxid väger mer än syre.
Material:
Stor glasburk med tättslutande lock
Jord
Växt
Vissna blad (2-3)
Maskar (2-3)
Vatten
Sked
Etiket
Utförande:
  • Fyll på med ca 5 cm jord.
  • Plantera en eller ett par inomhusväxter i jorden.
  • Vattna lite så att jorden blir fuktig.
  • Lägg ett par vissna löv och slutligen dina djur i burken.
  • Sätt ett lufttätt lock på burken. Detta får aldrig öppnas innan försöket är färdigt.
  • Sätt en etikett på burken. På etiketten ska det stå vilket datum försöket startade, hur många djur  som lades i burken och vilken burken tillhör.
  • Förvara burken på ett ljust ställe, men undvik direkt solsken så att det inte blir för varmt för växterna och djuren.

Resultat:
Vecka 2 - 23/4: Jag kunde inte de någon mer skillnad än att det var fullt med vatten droppar på insidan. Jag kunde inte se maskarna så jag vet ej om maskarna lever.

Vecka 3 - 30/4: Jag tror jag såg en bit av en mask men kunde inte avgöra. det är fullt med vattendroppar på både sidor och på locket. Växtens ut at leva och det döda bladet är kvar. Min burk vägde 413,6 g.

Vecka 7 - 28 / 5: Växten är på väg att dö och jag tror att maskarna är döda för länge sen. Det är mycket torrare i burken men det finns fortfarande kvar lite vattendroppar. Min burk vägde 413,4 g, 0,2 g mindre än förra gången.
Diskussion/ Slutsats:
Vattnets kretslopp fungerade bra i början men efter några veckor har den nog läckt ut eftersom det var väldigt torrt i burken. Fotosyntesen var ganska okej men inte lika bra som fotosyntesen. Växten dog fort eftersom fotosyntesen inte fungerade. 
Vikten har blivit lite mindre men det är antagligen eftersom lite av luften läckt ut. men om det bara är lite som skiljer så kan det vara att man har olika vågar
En felkälla kan vara att man hade olika mycket vatten så vissas  kretslopp fungerade bättre än andras. En annan felkälla kan vara att man hade olika mycket växt eller jord.

Australien

1. I Australien bor 24 miljoner människor. Det be­tyder att landet är mycket glest befolkat. I vilka delar av landet bor det många människor? Vilka delar är glest befolkade? Använd en befolkningskarta över Australien och anteckna samband mellan befolkningstäthet och vegetation.
EXEMPEL: Är befolkningstätheten i Australiens inre stor eller liten? Vilken vegetation har Australiens inre? Vilka samband mellan befolkning och vegetation är tydliga?
De flesta bor i storstäder som ligger nära kusten. Storstäderna ligger för det mesta i södra eller sydöstra Australien. Det är väldigt glesbefolkat i inre Australien men även i de norra och nordvästra delarna. I mitten av Australien så är det ökenklimat och stäppklimat vilket innebär att det nästan aldrig regnar så det skulle vara väldigt svårt att leva där. Eftersom det inte regnar är det ont om vatten men det är också väldigt svårt att odla. Det finns inga städer där så man kan inte jobba och då kan man inte tjäna pengar. I de sydöstra delarna är det mycket vatten eftersom det ligger bredvid hav så det  är lättare att odla och transportera olika varor.

2. Studera Europas vegetationszoner i en kartbok. Skriv ner vilka vegetationszoner som finns.

Tundra/ kalfjäll
Barrskog
Lövskog
Blandad barr och lövskog
Medelhavsvegetationer
Grässtäpp.

3. Ta reda på vilka klimatzoner det finns i Europa.

De klimatzoner som finns i Europa är:
Arktiskt klimat
Kustklimat
Inlandsklimat
Medelhavsklimat
Bergsklimat
Ökenklimat

4. I Europa bor över 700 miljoner människor. Vilka delar av Europa är mest tätbefolkade? Vilket samband finns mellan befolkningstäthet och kallt klimat?
Det finns flest stora städer vid vatten. Även i centrala och sydvästra delen av Europa. Det är bra att leva där det finns mycket tillgång till vatten. Men det är också bra att leva där det finns bra jord att bruka som tex skog, betesmark, åkermark och där det är blandat åkermark och betesmark. 
Det är fler människor som bor i de varmare delarna av Europa. Det är eftersom det är svårare att odla och liknande om det är kallt. Men också eftersom det inte finns lika många jobbtillfällen. 

5. Använd en karta som visar årsnederbörden i Europa. Vilka samband finns det mellan nederbörd, vegetation och befolkningstäthet?
I södra Europa så regnar det mellan 500mm till lite över 2 000mm. Det ligger dessutom nära havet. De största vegetationszoner som finns i södra Europa är lövskog och medelhavsvegetation men det finns även lite grässtäpp, barrskog och bergvegetation. Det är ganska tätt befolkat längst kusterna. Det är lite mer glesbefolkat i de mer centrala delarna som inte ligger lika nära kusten. 

I de norra delarna av Sverige så är det inte mycket liv. Det regnar mellan 500-750 eller mindre. Dessutom ligger det ganska långt ifrån havet. Det finns mycket barrskog men även väldigt lite tundra och kalfjäll vid gränsen till Norge. Det bor mellan 1-10 invånare per km eller ännu mindre. Eftersom det inte bor många människor där finns det också dåligt med jobbtillfällen så det är inte så många som flyttat dit. De flesta som bor där är samer och använder sig mycket av den skog som finns där. Det är också bra för samerna eftersom det inte är så varmt där och jag tror inte att renar trivs där det är varmt.

I vissa delar i Europa regnar det väldigt mycket, upp mot 2000 mm eller till och med mer. Det är för det finns berg där. När molnen kommer till berg så stiger de för att inte krocka med berget. Men molnet kan inte stiga hur högt som helst. Molnen kyls ner vid högre höjd och det bildas vattendroppar som är för tunga. När molnet når den punkten då den inte kan stiga mer så blir det ett oftast kraftigt regn. Det blir kraftigare regn om molnet behöver stiga snabbare så på brantare berg blir det ofta kraftigare regn.

6. Jämför Europa och Australien med varandra vad gäller vegetationszoner, klimatzoner och befolkningsfördelning. Resonera kring de likheter och skillnader som du hittar. 

Vegetationszoner
I Europa och Australien är det väldigt olika vegetationszoner. I Europa finns det mycket lövskog men även en del barrskog. Men det finns även Medelhavsvegetation, blandad löv och barrskog och tundra.
I Australien så finns det mest öken men det finns också gles tropisk skog, busk- och grässtäpp. Men man kan även hitta lite Medelhavsvegetationer, lövskog, och regnskog. 

klimatzoner
De två största klimatzonerna i Europa är inlandsklimat och kustklimat. Men även medelhavsklimat är vanligt runt kusterna vid medelhavet. Det finns bergsklimat vid bergen och arktiskt klimat längst upp i norr. 
Även i Australien finns det kustklimat men det är tempererat kustklimat. Förutom det finns det väldigt mycket öken och stäppklimat. I de norra delarna finns det också tropiskt regnskogsklimat, savannklimat och subtropiskt klimat. 

befolkningsfördelning
I Europa så är det väldigt ojämn fördelning. På vissa delar är det tätt respektive glest befolkat. I de norra delarna av Europa är det glesare befolkat men det finns vissa städer där det är tätare befolkat. I de centrala delarna är det svårt att säga om det är mest tätt eller glest befolkat men jag skulle säga att det är ganska tätbefolkat. I det västra delarna ser det ungefär ut som i de centrala men det är väldigt tättbefolkat i Belgien, Nederländerna och Tyskland. I södra Europa är det väldigt tätt befolkat vid kusten men annars är det medeltätt befolkat. Västra delen av Europa är också medeltätt befolkat.
I Australien är det för det mesta väldigt glest befolkat. Men vid kusten så är det mer tätbefolkat. Det är tätast i sydöst, där Sydney ligger. Men även en bit i syd och en i öst på varje sida om Sydney är ganska tätbefolkad. 

Annat 
Som ett bälte sunt om ekvatorn finns den tropiska zonen. Runt kräftans och stenbockens vändkrets är det subtropiskt klimat. Norr om kräftans vändkrets är den tempererande zonen. Det är där Sverige ligger. Den tempererande zonen finns också lite söder om stenbockens vändkrets.
Längst upp i norr och längst ner i söder ligger polarzonen. 

Det Tropiska klimatet är jordens varmaste område. Det kan vara antingen regnskog eller savann. Om det regnar mycket är det en regnskog och om det regnar mindre är det en savann. I regnskogen finns mer än hälften av alla djur och växtarter och finns inte riktigt årstider. Men för en människa kan det vara svårt att leva där eftersom klimatet är väldigt varmt och fuktigt men också eftersom jorden där inte är så bördig. 
Medelhavsklimat är när det är varmt och torra somrar och det är eftersom högtryck från Sahara drar sig mot medelhavet och då bli klimatet väldigt torrt. På vinter däremot är det inte så kallt. Lågtrycken från Atlanten gör även så att det regnar mer på vintern. Därför använder man mer konstbevattning på sommaren än på vintern.

Öknarna är de absolut torraste delarna på jorden. Det regnar sällan men när det gör det så kommer det så mycket vatten att regnet kan fylla uttorkade floder. Ibland regnar det inte alls på ett helt år. På dagen kan det bli upp till 55 grader varmt men på natten är det kallt i öknen eftersom det inte finns moln som kan hålla kvar värmen från dagen. 

Ett kustklimat är svalt på sommaren och milt på vintern. Det är ett väldigt ber klimat för både människor, växter och djur. Kustklimatet ligger vid de västra delarna av Europa och Nordamerika.

Inlandsklimat innebär att det är kallt på vintern, ju längre öster ut ju kallare är vintern. På sommaren blir det snabbt varmt. Det som sägs vara världens kallaste stad är Verkhojansk. Där kan det bli - 47 °c på vintern men på sommaren är det lika varmt som i mellersta Sverige.

Polarklimat är de kallaste områdena på jorden. Där kan den varmaste månaden på hela året vara under 10°c. Eftersom det är så pass kallt där bildas högtrycksområden och den kalla luften gör så att det regnar väldigt lite i de flesta områdena. 

På Arktis är det alltid väldigt kallt. Det snöar sällan och det blåser oftast hårda vindar. Människor kan inte bo där på grund av kylan och all is, men vissa forskade stannar där då har de skyddade läger. På Sydpolen är det lika lite nederbörd som i öknarna (bara 70mm). Närmare kusten regnar det mer.

Amanda och Hanna

Det var två flickor som var tolv år gamla, Amanda och Hanna. Amanda var yngst i sin familj och hade två äldre bröder. Så hon var mycket bestämd och tyckte att allt skulle vara som det brukade. När hon hade bestämt sig för någonting så blev det oftast så. Hon var ganska kort och hade mörkbrunt spikrakt hår. Hanna var äldsta barnet. Hon hade alltid lärt sig att man ska vara snäll mot alla och följde det för det mesta. Men ibland blev hon så arg att hon kunde vara riktigt taskig. Det brukade vara Amanda som bestämde det mesta och Hanna tyckte det var bra. Hon var också ganska kort och hade spikrakt hår men mer liknade inte. Hannas hår var  kort och ljust. Amanda och Hanna gjorde allt tillsammans och båda älskade att dansa. De dansade till och med i samma grupp. Terminen var snart slut och det betydde att dansgruppen skulle ha en uppvisning. Denna gången skulle de dansa två danser var. Den första var en dans där man skulle vara två och den andra var en gruppdans som alla skulle vara med på.

Amanda och Hanna skulle så klart dansa tillsammans på den första. Men veckan innan uppvisningen blev Amanda sjuk. Hanna hade då inget annat val än att dansa med någon annan. När Amanda fick reda på det blev hon både besviken och arg. De hade ju alltid dansat tillsammans så hon kunde inte förstå varför Hanna gjorde så. Amanda bestämde att hon skulle hämnas på Hanna.

På repetitionen två dagar innan uppvisningen så gick Amanda och ändrade takten på musiken på Hannas låt. Så dansen blev helt i otakt. Amanda var nöjd med sin hämnd och allt var bra mellan dem trodde hon. Så hon bad Hanna visa sista biten av den gemensamma dansen som hon missat när hon varit sjuk. Hanna gick med på att lära henne den men såg då sin chans att ge igen för det Amanda gjort mot henne. Hon bytte ut vissa steg och la till några andra så Amanda skulle dansa fel inför alla.

Uppvisningen kom och allt gick det precis som Hanna planerat. När den sista delen av gruppdansen kommer gjorde Amanda fel och skämmde ut sig själv inför alla i publiken. I den sekunden önskade hon kunde försvinna genom golvet  och aldrig mer behöva komma tillbaka. Amanda förstod då att Hanna gjorde det med flit eftersom hon hade ändrat musiken på Hannas låt. Efteråt berättade de för varandra varför de gjort som de gjort och förlät varandra, för båda hade insett att de gjort fel.

Sensmoral: var mot andra som du vill att de ska vara mot dig.

Maldiverna

1. Hur påverkar klimatet levnadsvillkoren på Maldiverna?
Det påverkas eftersom det är väldigt varmt på är det extra viktigt med att ha rent dricks vatten. Så om det händer något som gör att det rena vattnet försvinner så blir det svårt att leva där. 
Det kan också vara svårt att odla om det är varmt för då är det lätt att plantorna dör.
  
2. Maldiverna är en sårbar plats. Beskriv vad i naturlandskapet som gör att platsen är så sårbar.
Det är att Maldiverna ligger så lågt så krävs det inte lika mycket för att det ska bli översvämning. Det är också stor risk för att om havsytan stiger mer att Maldiverna kommer ligga under vattnet. Forskare säger att Maldiverna kommer vara under havsytan om 100 år.

3. Människan har i högsta grad påverkat Maldivernas situation. Vilken är det viktigaste orsaken till Maldivernas problem?
Den viktigaste orsaken är den globala uppvärmningen, att temperaturerna och havet stiger. Förbränningen av fossila bränslen som olja och kol gör att det blir varmare så att isar och glaciärer smälter. Då stiger även havsytan. För att det inte ska fortsätta ska man försöka minska koldioxid utsläppen men även andra växthusgaser. 

4. Vilka konsekvenser får detta för Maldiverna och människorna där? Tänk både på konsekvenser för naturen och för människors levnadsvillkor.
De som bor där kommer inte ha någon stans att bo och kommer behöva fly. Eller så kommer de få det väldigt svår och många av den kommer att dö.  Det kommer bli varmare och varmare hela tiden och vatten nivån kommer fortsätta stiga hela tiden. Tillslutkommer det antingen ligga under vatten eller eller så kommer det bli för varmt för att bo där.

tisdag 2 juni 2015

Civil olydnad

1. Varför bordade Greenpeace fartyget Nordica?
Eftersom de inte ville att man skulle borra vid Alaska för att det fanns en risk att oljeutsläpp när man provborrar.

2.   Förklara vad en aktivist är.   
En aktivist är en person som aktivt kämpar för något som man inte själv tjänar på. Tex att man inte vill att träd ska fellas så man kedjar fast sig vid dem och väntar på att polisen ska släpa iväg dem.

3.   Nämn tre exempel på vad aktivister har gjort som de själva har tyckt vara rätt.
 Det kan tex vara att man ockuperar eller bosätter sig i ett hus som ska rivas. Att Man kedjar dask sig i träd för att det inte ska rivas. Man kan också gömma flyktingar som ska utvisas.

4.  När är civil olydnad rätt? Rangordna följande aktioner utifrån hur rättfärdiga du tycker att de är. Motivera dina tre första val.
▪  Gömma papperslösa flyktingar. 
▪  Hindra export av svenska vapen till krigförande land.
▪  Släppa ut djur från laboratorier som utför djurförsök.
▪  Sabotera fartyg som jagar val.
  • Blockera transport av radioaktivt avfall från ett svenskt kärnkraftverk.

Min ordning: Gömma papperslösa flyktingar.
        Blockera transport av radioaktivt avfall från ett svenskt kärnkraftverk.
        Släppa ut djur från laboratorier som utför djurförsök.
        Sabotera fartyg som jagar val.
        Hindra export av svenska vapen till krigförande land.

Att gömma flyktingar tycker jag inte är så farligt eftersom man inte fröstör för någon utan man hjälper dem som inte kan hjälpa sig själva. Om man blockera transport av radioaktivt avfall från ett svenskt kärnkraftverk så skadar man ingen och det är inte riktigt så att någon råkar illa ut eftersom man försöker skydda naturen.  Att man släpper ut djur från laboratorier som utför djurförsök är inte okej tycker jag men bättre än att Sabotera fartyg och att hindra export.