Erika
Erika är huvudpersonen i boken och är 15 år gammal. Hennes pappa dog ett tag efter att hon föddes och hennes mamma är försvunnen. Ett tag bodde hon hos sin farmor och farfar men sen fick hon flytta till andra släktingar, Eva och Erik som hon inte riktigt gillar.
När hon träffade Srodya, flickan som sålde smycken på stranden, var hon väldigt omtänksam. Erika tyckte synd om henne eftersom hon skulle bli bortgift, så Srodya fick mer pengar är vad hon egentligen borde fått. Hon var också omtänksam när hon tyckte synd om Hans och Rosie eftersom de var fattiga och inte kunde skaffa den hjälp som de behövde för att klara sig. Hans och Rosie var ett gammalt par som gav information om var Erika kunde fortsätta leta efter sin mamma.
Erika verkar vara ovan vid andra kulturer än den hon är uppväxt i. Hon blir väldigt förvånad men också arg när hon inser att flickor som är 14 år tvingas gifta sig med någon som de inte får välja själva. Man märker att hon inte är van vid den Indiska kulturen när hennes plånbok blir stulen på marknaden och en man säger att polisen inte bryr sig om att lösa det fallet.
En annan egenskap som Erika har är att hon är frågvis och vill ha en förklaring till allt. Dels ställer hon mycket frågor men hon hittar även på egna svar. Som rösten som varnar henne innan något dåligt händer,som hon inte vet var den kommer ifrån. Därför bestämmer hon sig att en del av henne måste märka vad som händer och så varnar den genom en röst i huvudet. Tex när hon nästan blir överkörd av en buss men hör en röst varnar henne i sista sekund så att hon klarar sig. Då tänkte hon att hon måste ha hört ljudet från bussen komma närmare och varnat sig själv.
