onsdag 11 mars 2015

Slutuppgift- antikens grekland/romariket

Folket
Kvinnorna
I antikens Grekland så hade kvinnorna inte så stora rättigheter. De räknades inte som medborgare, de fick inte heller rösta eller säga vad de tyckte. Man ansåg att kvinnornas roll var att arbeta i hemmet, de skulle väva, städa och laga mat. Kvinnor fick inte heller spela teater. Det var bara män som hade den rättigheten, även för kvinnoroller.
I romarriket så hade kvinnorna större rättigheter än i antikens Grekland även om deras rättigheter inte alls var i närheten av männens. De hade friheten att fatta några beslut det var till exempel tillåtet för dem att röra sig fritt i staden medan kvinnorna i antikens Grekland skulle stanna hemma. Men även i romarriket hade kvinnorna inga politiska rättigheter, precis som i antikens Grekland. Vad som gäller teatern fick kvinnorna fortfarande inte vara med och spela.
Männen
Både i antikens Grekland och i romarriket var det männen som hade rätten att bestämma. De fick ta alla beslut inom t.ex. politiken och ekonomin. Men för att de skulle få vara med och bestämma måste de vara medborgare, vilket bara fria män var. Alltså fick inte manliga slavar vara med och bestämma.
Manliga medborgare hade också rätt till utbildning och nöjen. Genom utbildning kunde de få bättre jobb. Både i antikens Grekland och i romarriket var teatern ett viktigt nöje. I romarriket så kunde man även vara med eller titta på gladiatorspelen, roa sig med hästkapplöpning eller på termerna. Termerna var de stora badhusen som fanns på den tiden i Rom.
Slavar
Både i antikens Grekland och i romarriket var det slavarna som hade absolut minst rättigheter. Men värst var det för slavarna i romarriket. De rikare familjerna kunde ha flera hus-slavar som gjorde arbetsuppgifterna istället för kvinnorna. Slavar fick inte äga något och fick oftast arbeta väldigt hårt för att få lite mat, så att de skulle överleva. De skildes från sina familjer och vänner. De fick inte behålla sin kultur som riskerade att försvinna för alltid.

Religion/kultur
Religion
I antikens Grekland trodde man att det fanns många gudar. Varje gud hade sitt eget ansvar av världen, t.ex. Poseidon var havsguden och Athena var krigsgudinnan. Man trodde att varje stad hade sin egen skyddsgud. Om man behövde hjälp med något kunde man offra till den guden
I Aten så var Athena skyddsgudinnan och staden var uppkallad efter henne.

Rom var en mångkulturell stad. I Rom fanns det greker, etrusker(urinvånarna), Judar och egyptier. Från början fick man ha sin egen religion men efterhand så var det mest de grekiska gudarna man tillbad. Så var det även i antikens Grekland. Romarna hade tagit de grekiska gudarna och gjort om till sina egna. T.ex den största guden Zeus kallades för Jupiter och var även romarnas största gud. 
Det är också därför den största planeten heter Jupiter.


Kultur
De flesta greker har antagligen hört myter om gudar och hjältar. Först var de muntliga men sen blev de nerskrivna. Det är en förklaring till att det grekiska språket finns kvar än idag.
Den romerska kulturen hade många influenser från den grekiska. Den romerska kulturen var därför i stort sett exakt likadan som den grekiska. Idag är antika Greklands kultur mest känd för sin litteratur och filosofi, medan romarrikets kultur är man mest känd för rättsväsendet. Romarna är även kända för sina byggnadsverk.

Politik

I antikens Grekland fanns det mer än 1500 stadsstäder och varje stadsstad hade sina egna lagar, traditioner och vanor. Filosofen Aristoteles sa att det fanns 4 olika slags politiska system.
Det kunde vara monarkier. Då styrdes stadsstaden av en kung som hade ärvt tronen från sin far.
Ett annat system var aristokratier. Då styrdes stadsstaden av ett råd. I rådet satt män från adeln. De som tillhörde adeln var de äldsta männen från de rikaste familjerna.
I tyrannier var det en person som härskade. Han hade antagligen tagit tronen med våld eller på andra olagliga sätt. Men han kunde även ha blivit utnämnd till härskare.
Det sista systemet kallas demokratier och då deltog hela folket i att bestämma. Demokrati är också ett ord som kommer från grekiskan (demokratia). Demos betyder folk och kratia betyder styrelse.

Romarriket var från början ett kungadöme men romarna tröttnade på kungar som bara brydde sig om sin egen makt. På 500 f.kr gick det politiska systemet över från kungadöme till att vara en republik, men samtidigt hade inslag av demokrati, precis som i Aten. Romarna hade två konsuler, så kallade ämbetsmän. De var ungefär som en president idag. De var två stycken för att dela på makten. Ingen fick ha all makt själv. Ibland så blev det strid mellan de två konsulerna, men också mellan de som ville bli konsuler. Det kunde sluta med ett inbördeskrig som var väldigt blodigt.
Republiken gick sedan över till att en kejsare hade makten. På den tiden var det väldigt viktigt att kejsaren tog rätt beslut enligt historieskrivarna. Om romarriket hade en ”god” kejsare som erövrade större områden åt dem så fick han vara kejsare länge och fick ett bra ryckte. Några ”goda” kejsare var Hadrianus och Trajanus. 
Om en kejsare istället var ”ond” så blev han oftast mördad ganska fort. En ”ond” kejsare hade dåligt ryckte och folk kunde säga att han var galen eller helt otillförlitlig.

Kulturarv

Ett kulturarv från romarriket är pax romana. Pax romana är den freden som kejsare Augustus menade att han hade skapat över världen. Det var ungefär samma tanke som perserna hade tidigare. Pax romana harr utvecklats sen romarrikets tid. Idag har vi organisationer som FN och EU som bygger på samma tanke. De vill att det ska bli fred i hela världen. Men det finns en stor skillnad: under romarrikets tid tyckte man att makten borde komma från ledarna medan idag tycker FN och EU att makten ska komma underifrån, alltså från folket.
Källor
Antikens Grekland:

Romarriket:

Upplagd av kl.
Etiketter: