Industriella revolutionen- andra delen

Under industrialiseringen så flyttade många människor till de nya industristäderna som hade börjat bildas där fabrikerna fanns. Det kallas urbaniseringen, alltså att man flyttade in i städerna. Detta var en av följderna av industrialiseringen. Många människor bytte arbete, från jordbruket där de inte längre behövdes till fabrikerna där det fanns nya arbetstillfällen. Därför flyttade de närmare sina nya jobb och till städerna.

Jobben på fabrikerna var väldigt krävande för att man arbetade under en lång tid. Dessutom fick arbetarna en väldigt låg lön nu när fabriksägarna hade ett stort utbud av arbetare. Lönerna var så små att det blev en ännu större skillnad medan de olika samhällsklasserna. Det fanns även mycket barnarbete eftersom alla familjer måste ha mat och den kostade pengar. Därför skickade man även sina barn till fabrikerna eftersom arbetet var lätt att utföra.

Människorna fick jobba lång tid och det fanns inga skyddsanordningar. Ägarna tycket inte att det behövdes eftersom om en person skadade sig kunde de bara gå ut på gatan och ta in en ny (men det ändrades efter att arbetet på fabrikerna blev mer specialiserat och eftersom utbildningar dyrt så ville man skydda de arbetare man hade). I tex textilfabrikerna var det bland annat de stora kugghjulen som hade stor skaderisk. Det hände att människor fastnade i dem och vissa dog av det. Det var även dålig luft i fabrikerna och det spreds sjukdomar som tuberkulos.

Bostäderna i städerna var inte i bästa skick. Det fanns ofta vägglöss, råttor och familjer delade vattenpump och utedass.

De samhällsgrupper som fanns var överklassen (ca 1-2%), medelklassen (ca 5-10%) och arbetarklassen (ca 80-90%).

I överklassen fanns adeln, industrimagnaterna och storföretagare. För att bli en i överklassen behövdes inte mer än att vara rik, så även de som föddes i arbetsklassen kunde ta sig dit med mycket pengar.

Medelklassen var de som varit borgare. De hade det bättre än arbetarklassen men sämre än överklassen.

Arbetarklassen var den största delan av folket. De kunde delas in i fyra grupper: jordbruksarbetare, hantverks- och industriarbetare, de som arbetade med handel (men inte ägde den), tjänstefolk. Oftast hade de det dåligt. Fattigdomen var stor, de hade dålig hygien, det var trångbott och arbetspassen var långa. 

Intervju-läxa

1. Hur gammal är du?

2. Hur bor du? I lägenhet/ radhus/villa?

3. Hur ofta tvättar man hemma hos dig?

4. Vem / Vilka brukar sköta tvättprocessen?

5. Hur kan man göra tvättprocessen så miljövänlig som möjlig?

6. Vilka knep har du för att minska tvättandet samtidigt som du har rena kläder?

7. Kan du se en koppling mellan ekonomi och tvätt, på vilket sätt i sånna fall?

8. Känner du igen följande tvättsymboler? Vad betyder de?     

Intervju-1

44 år

radhus

varannan dag

Min fru och jag

Dosera rätt mängs diskmedel, sänka temperaturen, miljövänliga medel, fylla maskinen

Kolla om det går att använda kläderna en gång till innan man lägger dem i tvätten, vädrar dem då kan man använda dem en  gång till

Ja, Som vuxen är det mest tvättandet som sliter på kläderna men om man tvättar skonsamt så kan kläderna hålla längre utan att slita ut dem. Vatten och el kostar men det är inget man tänker på om man ska strunta i att tvätta eftersom det kostar

stryka på låg temperatur

tvättas vid 60/40 grader

handtvätt

får ej torktumlas 

————————————————————————————————————————

intervju 2

15 år

radhus/villa 

Varje/varannan dag

Mamma och Pappa

Inte tvätta så ofta, använda bra tvättmedel, tvätta för hand

ha linne under tjocka tröjor då luktar inte de om man svettas, inte tvätta jeans varje dag, använda kläder fler gånger

Dyrt att tvätta???

Stryk

hur många grader vattnet ska vara

tvätta förhand

inte tvätta i diskmaskin 

————————————————————————————————————————

Intervju 3

 77 år 

lägenhet

var 14 dag ibland emellan (Tvättar i tvättstuga)

Jag

tar tvättmedel som är miljövänligt och inte för mycket

vädra kläderna då och då om de inte ät smutsig och vara försiktig hänga upp den inte på golvet

tvätta inte för lite kläder i en maskin

stryka med en viss värme

tvätta i den temperaturen

handtvätt

inte får torktumla

————————————————————————————————————————

Frågor

1. Redogör, kortfattat vad intervjupersonerna har svarat på frågorna
2. Reflektera över de svar du tycker är mest intressanta 
3. Är det något av svaren du har fått som du anser är konstigt/dåligt/bra, på liket sätt i sådana fall?
4. Ser du några likheter mellan intervjupersonernas svar? Vad tror du de beror på?
5. Vilka är dina bästa tvättråd utifrån H.E.M(hälsa, ekonomi, miljö) motivera dina svar och ta hjälp av hkk boken s 108-113.
6. Beskriv hur du upplever att det var att intervjua personer. 

1. ↑↑↑↑↑↑ kolla innan detta ↑↑↑↑

 2. Både person 1 och 2 svarade att det är föräldrarna som tar hand om tvätten även om de har barn som är tillräckligt stora för att göra det själva eller i alla fall hjälpa till med en del. Det kan jag förstå men jag vet inte om jag tycker att det är bra eller dåligt. Antagligen tycker föräldrarna att det är dåligt eftersom de får göra allt men barnen tycker att det är bra eftersom de slipper hjälpa till. 

3. Det var ett svar som jag tyckte var konstigt och det var person tvås svar på vad den sista bilden betyder. Hon sa att det betyder att man inte får tvätta i diskmaskin. Det kan vara så att hon blandade ihop ordet med tvättmaskin eller så visste hon inte svarade därför något konstigt istället. 

Jag tyckte att det var bra att alla hade koll(förutom person 2 på sista bilden) på vad symbolerna betyder eftersom det kan vara viktigt när man tvättar och torkar kläderna om man tex tror att strykjärnet med en prick betyder att man ska stryka med högsta temperatur så kan det bli skador på kläderna eftersom det är alldeles för varmt för plagget. 

4. Man kanske inte märker det lika tydligt när det är nerskrivet men när jag intervjuade personerna upplevde jag det som att eftersom person 1 och 3 tvättar själva hade de med koll på frågorna och lät säkrare när de svarade. Även person 2 svarade rätt men hon behövde mer betänketid och var osäkrare när  hon svarade. 

5. Mina bästa tvättråd utifrån H.E.M är att tvätta med full maskin eftersom då sparar man så mycket energi som möjligt. Man man ska inte tvätta i onödan, ibland räcker det att man bara luftar eller vädra plaggen och bara ta bort småfläckar istället för att lägga hela plagget i tvätten. Det är även viktigt att tänka på att inte ha för hög temperatur och att man inte överdoserar med tvättmedel. När man tvättar på 60° så tar det dubbelt så mycket energi som om man skulle tvätta i 40°. Överdosering av tvättmedel gör inte kläderna renare utan det bara bleker dem. Då kommer man behöva köpa både fler kläder eftersom de andra är blekta men man kommer också behöva köpa mer tvättmedel eftersom det tar slut snabbare. Om man ska tänka på hälsan så kan det vara bra att inte kemtvätta eftersom det kan göra att kläderna få  på sig ämnen som inte är bra att de rör huden. Vissa personer är även allergiska eller känsliga mot vissa ämnen som kan finnas i tvättmedel så det kan vara bra att försöka undvika dem om man har det problemet. Överkänslighet  mot vissa ämnen kan framkallas genom att man tex använder dör mycket tvättmedel.  

  

6. Jag tyckte det var ganska kul att intervjua personer men jag valde att intervjua personer jag känner och inte personer som jag stötte på på stan. Om jag hade gjort det inte varit lika roligt och det skulle kännas mer som ångor jobbigt som man bara måste göra. 

Industriella revolutionen - första delen

Jordbruk

Efter 1700-talet ändrades jordbruksmetoderna snabbt och blev bättre än innan men det producerades också mycket mer livsmedel än innan. Tidigare var åkrarna i så kallade tegar. Det innebar att åkrarna var uppdelade i långsmala remsor och gårdarna ägde var sin teg från varje åker i byn. Det gjorde att alla  fick lika mycket bra och dålig jord. Men ett problem var att tegarna för det mesta var så smala att men var tvungen att skörda,så och plöja samtidigt. Under 1700-talet så bestämde parlamentet i Storbritannien att man skulle göra ett skifte. Skiftet innebära tt tegarna skulle slås ihop till större sammanhängande åkrar så varje bonde fick ett större område. Då kunde man själv bestämma när man skulle göra vad.

Det ända problemet med det nya systemet var att de rika handelsmännen och jordbruksägare  också var intresserade av markområden. De köpte all jord som var till salu och använde den till fårskötsel, så de kunde få ull som hade blivit en viktig råvara för textilindustrin. När man hade bytt system så var det lättare är de rika att köpa marken och småbönderna hade inte chans att konkurrera mot dem.

Kapital

Brittiska handelsfartyg fraktade varor över världshaven  och var ofta väldigt lönsamma, speciellt se fartyg som fraktade slavar från Afrika. Därför hade de mycket kapital eller pengar som de kunde satsa på nya verksamheter så att fabriksägarna skulle kunna köpa maskiner. Det var samma inom jordbruket där de moderniserade storjordbruken lönade sig. De vinster man fick satsade man på nya verksamheter så som industriföretag.

Råvaror

Många inom jordbruket gick över att fårskötsel eftersom det krävdes mindre arbetskraft och dessutom gav ull viker blev en viktig råvara för textilindustrin. Av ullen gjorde man ullgarn som sedan blev till ylletyg. 

Det fanns gott om järnmalm i berggrunden men det behövdes bränsle för att utvinna järnet. Men det fanns inte så mycket skog i Storbritannien så de var tvungna att köpa det från andra länder som tex Sverige. I början av 1700-talat så lyckades en engelsk järnbruksägare framställa koks. Det var ett nytt slags bränsle som var gjort av stenkol och det fanns det gott om i Storbritannien.

arbetskraft 

Eftersom man övergick till ett modernare jordbruk så blev många småbönder och lantarbetare  arbetslösa. Fårsötseln krävde krävde inte så mycket arbetskraft. En del bönder som tidigare brukade jord som ägdes av godsägare blev tvungna att lämna sina gårdar när godsägaren ville använda jorden till fårskötsel. Innan kunde man försörja sig av byarnas allmänningar om de inte hade egen jord men det kunde de inte göra efter skiftet. Då delades allmänningar upp bland jordägaren och behovet av arbetskraft minskade. Innan kunde man rycka in som lantarbetare på godsen men man kunde även ha ett litet jordbruk på allmänningarna men det gick inte längre. Eftersom de nu fanns många arbetslösa inom jordbruket så fanns det mycket arbetskraft till de nya stengruvorna och industrierna.

De nya industrilandskapen växte fram. De hade stora fabriksanläggningar men också höga skorstenar. Arbetarnas bostäder var enkla, trånga och låg i närheten av industrierna.

Uppfinningar

Under 1700-talet uppfann britterna maskiner som bidrog till mångdubblad men också förändrade  produktion av tyg. Tidigare hade kvinnorna gjort garn av ullen meden spinnrock och sedan vävde de garnet till ett tyg med hjälp av vävstolen som de hade hemma på gården.

Spinnmaskinerna och vävmaskinerna producerade nu mer tyg än vad man tidigare hade gjort. I början låg fabrikerna i närheten av en flod eftersom vattenkraften av den viktigaste drivkraften till maskinerna.

Ångmaskinen var uppfunnen redan i början av 1700-talet men använder bara för att pumpa upp vatten ur gruvor. Men en skott som hette James Watt hittade ett sätt att förbättra ångmaskinen så att man kunde använda den till driva andra maskiner i fabrikerna. Ångan tog över som den viktigaste arbetskraften från år 1840. Efter det tog det inte lång tid tills man kunde sätta ångmaskinen på en vagn och då var lokomotivet uppfunnet. Efter det kom även ångfartygen och deras betydelse blev väldigt stor. Den förändrade samhället, kanske lika mycket som datorerna förändrar vårt. Det blev både lättare och mer bekvämt att resa. Så pass mycket att man kan tala om en revolution även på kommunikationernas område. 

Induktion- labb

Syfte

Förstå vad induktion är och var det används.

Hypotes: Jag är inte säker på vad jag har för hypotes men jag tror att spolen kommer bli en magnet.

Material

Amperemätare

Spole

Magnet

Elsladdar

Utförande

1.Koppla spolen till amperemätaren.

För magneten upp och ner i spolen.

Resultat (Förklara vad som händer)

Det som händer är att när vi för magneten upp och ner i spolen så bildas det ström i kopparspolen.

Slutsats (Förklara varför det som händer händer? Besvara frågan- Var använder vi induktion?)

Det är när de magnetiska kraftlinjerna rör sig tvärs över ledningen som det skapas elektrisk ström.

Det viktiga är att magnetfältet flyttar sig. Det fungerar bara när man rör magneten så det blir inte elektricitet om man håller magneten stilla. Det fungerar även om man rör spolen istället för magneten eftersom det blir samma resultat. 

Vi använder induktion i tex vindkraftverk, i vattenkraftverk, hårfönar, tvättmaskin och torktumlare.

Tillverka en elektromagnet- labb

Tillverka en elektromagnet

Syfte

Lära sig vad en elektromagnet är, hur den fungerar och var vi använder elektromagneter.

Material

Batteri

Kabel ca 90 cm

Järnspik

Tejp

Gem

Utförande

Linda kabeln runt spiken

Koppla kabeln till batteriet. 

Prova din elektromagnet. 

Resultat  (besvara frågan -Vad händer?) 

Det som händer är att spiken blev magnetisk och gemen fastnade på den.

Slutsats (svara på frågorna i en löpande text)

-Hur fungerar elektromagneten?

-Hur tror du att du ska göra för att elektromagneten ska bli starkare?

-Var finns elektromagneter?

Den fungerar så att när den får el eller ström blir det magnetiskt men så fort man tar bort strömmen så sluter det vara magnetiskt. För att en elektromagnet ska bli starkare tror jag att man ska få mer ström. Det finns i tex dörren som vi har till labben.

Magnetfältet runt en ledare:demonstration- labb

När vi gjorde labben så använde vi en magnet och sen så hade vi en ledare. Magneten såg ut som ett U och den så satte man kabel i mellan. Sedan satte man igång strömmen från en generator så att det kom ström i ledaren. Då började den gunga fram och tillbaka ett tag men stannade tillsist. 

Magnetfält- labb

Rubrik

Magnetfält

Uppgift 

Vi ska visa hur magnetfältet går.

Syfte 

Lära sig hur magnetfältet runt en magnet ser ut.

Material 

Magnet

Järnfilspån

Plastficka

Vitt papper

Liten kompass eller kompassnål

Utförande

Lägg plastfickan ovanpå magneten. Strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan.

2. Rita hur magnetfältet runt magneten ser ut.

2. Ta den lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.

3.Häll försiktigt tillbaka järnfilspånen.

Hypotes  

Jag tror att magnetfältet går från nordpol till sydpol

Resultat

Järnfilspånet la sig vis magnetfältet från nordpol till sydpol. 

Slutsats 

Min hypotes stämde. Magnetfältet går från nord till syd precis som jag trodde. Det kan vara lite olika tydligt hur mycket det syns att man. Om man inte tar så mycket pulver är det svårare att se her magnetfälten går men om man ta  för mycket kan det bli så mycket pulver så de ändå kan vara svårt att se. Gör man om laborationen tror jag att man lättare kommer kunna veta ungefär hur mycket järnpulver man ska ta.

Statisk elektricitet- labb

Rubrik

Statisk elektricitet - 23/10-15

Uppgift 

Vi skulle först skulle vi blåsa upp en ballong och gnida den mot håret. Efter det skulle vi göra små bollar av silkespapper och se om ballongen kunde fastna efter att man hade gnuggat den i håret på någon. Sen skulle vi göra samma sak igen men istället för silkespapper skulle vi använda aluminium bollar.

Syfte 

Syftet var att man skulle lära sig mer om statisk elektricitet och att vi skulle förstå vad som händer. 

Material 

Man behöver två uppblåsta ballonger,silkespapper och aluminium. 

Utförande

Vi skulle först skulle vi blåsa upp en ballong och gnida den mot håret. Efter det skulle vi göra små bollar av silkespapper och se om ballongen kunde fastna efter att man hade gnuggat den i håret på någon. Sen skulle vi göra samma sak igen men istället för silkespapper skulle vi använda aluminium bollar.

Hypotes

Vi hade ingen hypotes utan gjorde labben direkt. Dessutom visste vi ungefär vad som skulle hända.

Resultat

När man gned ballongen mot håret så skapades statisk elektricitet och håret stod rakt upp. Både silkespappret och aluminium bollarna flög upp och fastnade på ballongen när man drog den över bitarna. 

Slutsats 

Eftersom vi inte hade någon hypotes så kunde den varken vara fel eller rätt. Några felkällor kan vara att alla har olika hår så man kanske få roliga resultat beroende på vem man gnider ballongen mot. Om man prövar med någon som har tunt hår kanske det inte blir samma resultat som om man  har tjockt hår. Man kan också få olika resultat eftersom man kanske gör olika stora bollar av silkespappret och aluminiumet. 

Koffert

In meinem Koffer habe ich meinen Reisepass und Geld. Ich nehme auch mein Handy und ein Handgerät so ich das laden kann. Ich packe auch meinen lila Regenschirm  blau gepunktet so ich nicht nass werde. Im meinem Koffert packe ich auch fünf Paar Slips und viele BHs. Ich nehme meine rot Hose und mein blau-weiss gestreiften Sweatshirt aber auch mein orange kariertes Kleid. Ich packe vier Paar Strümpfen und ein extra Paar blau Converse. Ich nehme meine gelbe Daunenjacke und eine schwarze Mütze mit ein schwarze Paar Handschuhe.