Industriella revolutionen - första delen

Jordbruk

Efter 1700-talet ändrades jordbruksmetoderna snabbt och blev bättre än innan men det producerades också mycket mer livsmedel än innan. Tidigare var åkrarna i så kallade tegar. Det innebar att åkrarna var uppdelade i långsmala remsor och gårdarna ägde var sin teg från varje åker i byn. Det gjorde att alla  fick lika mycket bra och dålig jord. Men ett problem var att tegarna för det mesta var så smala att men var tvungen att skörda,så och plöja samtidigt. Under 1700-talet så bestämde parlamentet i Storbritannien att man skulle göra ett skifte. Skiftet innebära tt tegarna skulle slås ihop till större sammanhängande åkrar så varje bonde fick ett större område. Då kunde man själv bestämma när man skulle göra vad.

Det ända problemet med det nya systemet var att de rika handelsmännen och jordbruksägare  också var intresserade av markområden. De köpte all jord som var till salu och använde den till fårskötsel, så de kunde få ull som hade blivit en viktig råvara för textilindustrin. När man hade bytt system så var det lättare är de rika att köpa marken och småbönderna hade inte chans att konkurrera mot dem.

Kapital

Brittiska handelsfartyg fraktade varor över världshaven  och var ofta väldigt lönsamma, speciellt se fartyg som fraktade slavar från Afrika. Därför hade de mycket kapital eller pengar som de kunde satsa på nya verksamheter så att fabriksägarna skulle kunna köpa maskiner. Det var samma inom jordbruket där de moderniserade storjordbruken lönade sig. De vinster man fick satsade man på nya verksamheter så som industriföretag.

Råvaror

Många inom jordbruket gick över att fårskötsel eftersom det krävdes mindre arbetskraft och dessutom gav ull viker blev en viktig råvara för textilindustrin. Av ullen gjorde man ullgarn som sedan blev till ylletyg. 

Det fanns gott om järnmalm i berggrunden men det behövdes bränsle för att utvinna järnet. Men det fanns inte så mycket skog i Storbritannien så de var tvungna att köpa det från andra länder som tex Sverige. I början av 1700-talat så lyckades en engelsk järnbruksägare framställa koks. Det var ett nytt slags bränsle som var gjort av stenkol och det fanns det gott om i Storbritannien.

arbetskraft 

Eftersom man övergick till ett modernare jordbruk så blev många småbönder och lantarbetare  arbetslösa. Fårsötseln krävde krävde inte så mycket arbetskraft. En del bönder som tidigare brukade jord som ägdes av godsägare blev tvungna att lämna sina gårdar när godsägaren ville använda jorden till fårskötsel. Innan kunde man försörja sig av byarnas allmänningar om de inte hade egen jord men det kunde de inte göra efter skiftet. Då delades allmänningar upp bland jordägaren och behovet av arbetskraft minskade. Innan kunde man rycka in som lantarbetare på godsen men man kunde även ha ett litet jordbruk på allmänningarna men det gick inte längre. Eftersom de nu fanns många arbetslösa inom jordbruket så fanns det mycket arbetskraft till de nya stengruvorna och industrierna.

De nya industrilandskapen växte fram. De hade stora fabriksanläggningar men också höga skorstenar. Arbetarnas bostäder var enkla, trånga och låg i närheten av industrierna.

Uppfinningar

Under 1700-talet uppfann britterna maskiner som bidrog till mångdubblad men också förändrade  produktion av tyg. Tidigare hade kvinnorna gjort garn av ullen meden spinnrock och sedan vävde de garnet till ett tyg med hjälp av vävstolen som de hade hemma på gården.

Spinnmaskinerna och vävmaskinerna producerade nu mer tyg än vad man tidigare hade gjort. I början låg fabrikerna i närheten av en flod eftersom vattenkraften av den viktigaste drivkraften till maskinerna.

Ångmaskinen var uppfunnen redan i början av 1700-talet men använder bara för att pumpa upp vatten ur gruvor. Men en skott som hette James Watt hittade ett sätt att förbättra ångmaskinen så att man kunde använda den till driva andra maskiner i fabrikerna. Ångan tog över som den viktigaste arbetskraften från år 1840. Efter det tog det inte lång tid tills man kunde sätta ångmaskinen på en vagn och då var lokomotivet uppfunnet. Efter det kom även ångfartygen och deras betydelse blev väldigt stor. Den förändrade samhället, kanske lika mycket som datorerna förändrar vårt. Det blev både lättare och mer bekvämt att resa. Så pass mycket att man kan tala om en revolution även på kommunikationernas område.