DNA ur kiwi

DNA ur kiwi

Uppgift:

Ta fram DNA från kiwi och kolla på det i mikroskop.

Syfte

Man ska lära sig att det inte bara är människor och djur som har DNA utan att även växter har det. Dessutom ska man även lära sig rena fram DNA:t och titta på det i ett mikroskop.

Hypotes

Jag tror att vi kommer att kunna ta fram DNA:t ur kiwin. Kiwis kan vara olika, de kan ha olika egenskaper som tex konsistensen och smaken. Dessutom så växer kiwi på träd och träd är levande. Jag tror att DNA:t kommer att se ut som en förenklad variant av människans DNA, alltså att den inte är lika avancerad.

Material

• Mogen kiwi
• diskmedel eller annan flytande tvål
• koksalt(NaCl)
• T-röd (95% -ig alkohol)
• 2 bägare (ca200 cm3)
• bägare (ca 50 cm3)
• tratt
• filterpapper 
• sked
• spatel
• objetglas
• täckglas

Riskbedömning

Det som kan vara farligt med den här laborationen är T-röden. När man ska hälla i den i bägaren kan man få den på sina fingrar. Märker man inte det kan man av misstag få det även i ögat. Detta kan svida en del och man måste skölja bort det direkt. T-röd är också mycket brandfarligt. Om det ligger kvar lite på bänken och man i nästa labb ska elda kan T-röden också ta fyr vilket kan leda till att det börjar brinna.

Utförande

• Ta en halv kiwi, gröp ur innehållet och mosa det i en bägare.
• Ta en ny bägare och blanda 10 cl diskmedel med 100 cl vatten.
• Täck den mosade kiwin med det utspädda diskmedlet.
• Tillsätt ungefär 3 g koksalt och blanda.
• Sätt ett filterpapper i en tratt och filtrera kiwiblandningen. Samla filtratet i en ren liten bägare.
• Ta ungefär lika mycket T-röd som filtratets volym och häll långsamt längs bägarens kant i samma bägare som filtratet är i.
• Ett mjölkvitt DNA kommer växa fram mellan alkoholen och filtratet. Ta en skalpell och ta upp en bit av DNA:t från bägaren.
• Lägg DNA:t på ett objektglas och lägg sedan ett täckglas över. Kolla på resultatet i ett mikroskop.

Resultat

Det som hände var att när vi hällde ner T-röd i den filtrerade kiwiblandningen så kan man säga att det bildades två lager. På botten var det ren kiwiblandning och på toppen la sig T-röd:et. Mittemellan kom det fram en vitaktig blandning som alltså var DNA:t. När man kollade på resultatet i ett mikroskop så var det ganska otydligt. Det var svårt att veta om man fick ett bra eller dåligt resultat.   

Slutsats

Min hypotes stämde delvis. Jag trodde att vi skulle lyckas med att ta fram DNA:t vilket vi gjorde. I min hypotes skrev jag även hur jag trodde DNA:t skulle se ut men där vet jag inte om det stämde eller inte. Eftersom jag inte har något att jämföra med så vet jag inte om det är så att DNA:t i kiwin inte är lika avancerat som DNA:t i människan.

Resultatet vi fick var rimligt och ungefär samma som alla andras. Detta är inte en sådan laboration där man får resultat i siffror så det är svårare att jämföra resultaten men alla fick liknande. Det bildades DNA efter att man hade hällt i T-röden och det såg ungefär likadant ut i mikroskopet. En skillnad var att vi fick fram ganska mycket mer DNA än några andra grupper.

För att laborationen ska fungera måste man göra på rätt sätt men även använda rätt produkter. Man börjar med att mosa kiwin och detta gör man dels för att det ska vara lättare att filtrera det men även eftersom då sprids cellerna ut och det blir lättare att få fram. Cellerna har olika membran som består av fettmolekyler. För att kunna komma åt DNA:t måste man öppna upp membranen. Det gör man genom att tillsätta diskmedel i blandningen. Diskmedel innehåller ämnen som gör att fetter löses upp och då öppnas både cellens yttre membran men även kärnans membran. När membranen har öppnats kan man få fram DNA:t. För att man ska få DNA:t rent måste man förhindra att annat som tex trasiga membran, proteiner och kolhydrater fastnar, därför måste man lägga ner salt. Saltet gör att ämnena fastnar där istället för på själva DNA:t. När man filtrerar blandningen kommer alla ämnen man inte vill ha fastna i fiterpappret. Då är det bara själva DNA:t och vatten som är kvar. Sedan tillsätter man t-röd för att DNA:t ska fällas ut och bli synligt. Detta sker eftersom DNA inte är lika lösligt i vatten som i t-röd.

Det som kan bli fel är att man inte mäter allting rätt. Man kan ta för mycket eller för lite vatten när man blandar det med diskmedlet så att det inte löser fettet på det sättet som det är meningen att det ska. Man kan även blanda i fel mängd t-röd. Eftersom man ska ta lika mycket t-röd som det finns utav filtratet finns det inte ett fast mått. Då kan det lätt hända att man inte får rätt mängd vilket kan påverka hur bra resultat man får. Eftersom nästan alla hade olika kiwi så kan även det påverka resultatet. Ingen kiwi är exakt likadan som en annan och därför är det inte säkert att resultatet heller blir exakt likadant.

Det jag lärde mig var att det finns DNA i frukt och växter och inte bara i djur och människor. Jag blev också påmind om en del ämnesspecifika ord som man använder när man labbar. Dem kommer jag ha nytta av i andra laborationer men även när jag ska skriva labrapporter. 

Jag arbetade systematiskt eftersom jag följde instruktionerna punkt för punkt och tog det lugnt så att jag inte skulle göra något fel. Jag försökte även hålla koll på de olika bägarna man hade så att man höll koll på sitt material. Det fanns inte så många risker med detta experimentet men det jag tänkte på när det gäller säkerheten är att ha ett förkläde på mig under hela laborationen men även att sätta upp mitt hår så att det inte kommer i vägen. Jag var även noga med att rengöra bägarna efteråt, speciellt de som hade haft t-röd i sig. På så sätt kan man vara säker på att all t-röd är borta inför nästa laboration.