Barnarbetet under industriella revolutionen
Många familjer hade det svårt under den tiden och därför behövde alla i familjen bidra till försörjningen. En del tyckte att om barnen kunde gå så kunde de också arbeta! Barnen kunde få arbeta hos bönderna, i fabrikerna eller i gruvorna men de kunde också arbeta i städerna som tex betjänter, diskare eller sändebud. Många familjer hade inget val, de var tvungna att skicka barnen till arbete eftersom de inte hade råd med att låta dem stanna hemma eller gå i skolan. Därför var barnarbete vanligt under den industriella revolutionen. Det behövdes många arbetare i de nya fabrikerna och i gruvorna.
Dagens nyheter skriver att det var nästan en miljon barnarbetare i England under 1800-talet. Det var en av de viktigaste orsakerna till att den industriella revolutionen fick ett så pass bra genombrott där. Men det var inte bara i England som barnarbetet var viktigt utan också i Sverige. I Storbritannien var barnarbetare nästan 15% av arbetskraften under början av 1800-talet.
Fabrikerna där barnen arbetade var oftast vidriga och grymma arbetsplatser. Bomullsfabrikerna var dessutom väldigt varma och fuktiga för att bomullstrådarna inte skulle gå av. Som resultat av detta, när arbetarna skulle gå hem efter de ibland 15 timmars långa arbetsdagar så kunde de lätt få lunginflammation eftersom det var så kallt ute och det blev en väldigt stor temperaturförändring. De kunde också få andningsproblem av dammet som orsakades av bomullen. Maskinerna hade inga säkerhetsanordningar så det var vanligt med olyckshändelser för alla arbetare men speciellt bland de unga renhållningsarbetarna som sopade rent under maskinerna. Barnen som var tvungna att stå upp hela tiden kunde lida av kobent- eller hjulbenthet. De kunde även råka ut för bestraffningar som prygel eller bli doppade i iskallt vatten. Det finns en berättelse om att en engelsk pojke blev fastspikad i en bänk eftersom han jobbade för långsamt. Både bestraffningar och olyckshändelser var vanligare under slutet av dagen eftersom det var då som arbetarna kunde tappa koncentrationen eller inte vara lika fokuserade längre. Flickorna kände inte till någon annan värld än den i fabrikerna eftersom de fick arbeta där i hela sitt liv men pojkarna blev utkastade från fabrikerna när de var 17 eller 18 år. Det slutade oftast med att pojkarna blev brottslingar eller alkoholister.
Det var vanligt att överklassföräldrarna skickade sina nyfödda barn till ammor på landsbygden i tre - fyra år. De flesta familjerna hade många barn och det var tyvärr inte ovanligt att många av barnen dog under sina första levnadsår. Barnarbetet hade under en lång tid varit vanligt på landsbygden. Man satte barnen i tunga och slitsamma arbete så fort man kunde. Flickorna fick sköta de yngre barnen, hjälpa till med matlagningen, gå igenom många steg i tyg- och klädtillverkningen, sköta eldningen men också städning och bordsbetjäning Pojkarna blev oftast satta i ute-arbete som vedhuggning, lantarbete och som vallpojkar. I norden fanns det mycket skog och rovdjur så det kunde bli både kallt och skrämmande att vara i skogen själv men det kunde också hända i Frankrike och Tyskland. Där kunde pojkarna bli utskickade i skogen med bara hårt bröd till matsäck och vara tvungna att stanna där under lång tid. Det finns många dystra dikter om vallpojkar i Finlands folkdiktning.
Pojkar kunde hamna i armén och flottan som mycket unga. Under Napoleon-tidens krig fanns det det många unga i både befäl och manskap. Precis som den fjortonårige Wilhelm von Schwerin som fick bära ansvar och stå i skottlinjen. Det fanns även en slags internatskola i alla länder där man skildes från föräldrarna och började sin militärtjänstgöring innan man fyllt tio. Den typen av skolor kallades Kadettskolor. I Ryssland kunde hittebarn eller barn som inte kunde livnäras av sina föräldrar redan när de var små tas med i armén för att uppfostras till soldater på livstid.
I gruvorna var det även där vanligt att barn arbetade. I en gruva i Storbritannien var det 18 personer som arbetade och 6 av dem var flickor. De fick hacka ner kol i utrymmen som inte var högre än två fot. För att få plats och samtidigt kunna arbeta behövde de halvt sitta och halvt ligga i gångarna.
Det var allmänt tråkiga förhållanden i gruvorna. I Hopwoods gruvhål vid Barnsley jobbade en grupp män, pojkar och flickor. Alla var nakna till midjan, hade en åtsittande mössa och byxor som hölls uppe av höfterna. Det kunde ibland vara svårt att veta vem som var pojke och vem som var flicka. I andra gruvor som till exempel i Flockton och Thornhill var det ännu värre. Flickorna där hade kläder på sig men männen och pojkarna var antigen helt nakna eller hade bara en skjorta. De tvingades arbeta i 15-20 timmar varje dygn i mörka utrymmen med bara en timmes rast på hela dagen. Det var inte alltid så att barnen fick lön för sitt arbete utan många tyckte att mat och sovplats var tillräckligt. Deras arbete kunde vara att öppna porten när kolvagnen kom, krypa genom gångarna med en kolvagn efter sig eller bära stora och tunga mängder av kol. De arbetade med ett bälte runt midjan och en kedja mellan benen. Ibland behövde de krypa på alla fyra i ganska branta gångar. På vissa ställen var det så brant att man behövde hålla i ett rep. Gruvorna kunde vara mycket blöta och ibland kunde vattennivån nå över knäna. När det regnade blev det ännu mera vatten och arbetarna jobbade i genomblöta kläder hela dagen.
Det var allmänt svårt under den tiden för barnen, speciellt i de fattiga familjerna. Idag tar vi för givet att barn får vara barn och att de få gå i skolan. Men på den tiden var det bara barnen i de rika familjerna som hade chansen till skolgång.
https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?id=58 - Vår lärobok litar jag på och tycker att det är en trovärdig källa. Den är gjord för att eleverna ska använda den i skolan och lärarna har också valt att använda den så därför tror jag att det är en säker källa. Om faktan inte skulle vara bra antar jag att det inte skulle användas som ett läromedel för oss elever. Så klart finns der fakta om väldigt mycket så det gäller att se vad som är relevant för sitt eget arbete om inte för något annat.
https://sites.google.com/a/mikaeliskolan.se/1800-talet/barnarbete-och-ensamma-mammor - Den här källan är egentligen inte så säker men jag använde bara vissa bitar av den och de jämförde jag även med andra säkra källor som jag läst. Så länge man tänker källkritiskt går det bra att använda den men man måste också tänka p vad som är relevant för uppgiften. Denna texten handlade om både barn och kvinnoarbetare under industriella revolutionen och därför behövde man hålla koll att man skrev om rätt personer.
Böckerna:
följ med till industrialismens genombrott, 1994
Idealism och industri, 1985
Respons/ sammanfattning:
Den responsen jag fick var väldigt bra. De sa att det var bra och tydlig fakta, men också att det var bra redovisat och att jag inte pratade till datorn eller lästa innantill utan att jag försökts prata fritt till dem. Jag fick inget som jag ska tänka på eller förbättra men en sak jag själv tycket är att det blev lite otydligt på vissa ställen.
Jag tycket mitt arbete var bra och redovisningen gick också bra. Jag valde att ha min text och bara berätta utifrån det men jag försökte att inte läsa den eftersom då kan det lätt vara jobbigt och tråkigt att lyssna på. Redovisning i grupper passar mig bra eftersom jag inte gillar att prata inför helklass och speciellt nu när jag var lite nervös kändes det bra att vi skulle redovisa i grupp.
